torsdag 12 december 2013

och det var den hösten



Imorgon är det Lucia. Ännu en vecka har gått och ännu en vecka närmre julafton. Minns när man gick i skolan och inget hellre ville än att det skulle bli jullov. På onsdag har jag lov. Och jag har inte ens hunnit fatta att det är december. Det är så konstigt för jag har verkligen levt en lugn höst. Och då är det så märkligt att mitt i allt det lugna har en termin bara sprungit förbi snabbare än någonsin. När lät jag det hända? Hur har jag bara låtit tiden gå? Eller har jag verkligen gjort det?
(En gång sa jag i alla fall det högt. Tips, gör aldrig det. Låter otroligt deprimerande. Men blev kanske också ett wake-up-call för nästa dag gjorde jag någonting jag aldrig trodde jag skulle göra. Vad det var är hemligt för det blev inte vad jag tänkt.)



Tankar som det ger mig dock en aning prestationsångest. Även om jag tror att tankarna egentligen inte är befintliga i mig utan mer kommer från att jag verkar tassa runt på ett minfält uppbyggt av västerlänningar som inte gör annat än att prestera.  För man skulle säga att denna stad består av två grupper som valt att vara i kontrast med varandra. Där ena parten jobbar häcken av sig, men den andra vilar tills kroppen domnar bort. Eller så är det Pochahontas som förblir tidlös.

Tyckte engelska undervisningen var väldigt rolig i början, och jag sa inte säga att inte finns guldstunder för det gör det. Men det var skillnad när jag kände att kollen är hos mig och ingen annanstans. När lektionerna hade ett sammanhängande mönster och gruppen av elever var konstant. Nu har det ändrats. Slutet på hösten har varit helt annorlunda. Jag har tappat inspiration i takt med att mina klasser har förändrats. Man kan aldrig längre veta vem och när någon tänker dyka upp. Det är otroligt frustrerande och också en anledning till att bojkotta den noggranna planering jag tidigare la energi på, och mer bara räkna ner. Fast omedvetet. För det verkar inte beröra ledningen att det bara är tre lektioner kvar. Jag får fortfarande in nya elever på minst sagt varierad nivå.

Förutom tankar tänkte jag dela denna veckas schema hitintills:

Måndag: Undervisade på förmiddagen. Skulle gjort något vettigt som att ha förberett tidigare än timmen innan start men kan inte förnimma mig om att något sådant hände. Kvällen spenderades på 50st. Västerländsk pub där jag förra veckan inte bidrog mer än till sammanhållningen i det lag som vann pubquizet som körs månadsvis. Den dag det är en kategori om Svenska Kötbullar, den dagen kommer jag göra rätt för mig. Dock räckte min sammanhållande anda till att få dela 80$-priset i form av mat och dryck. Mycket gott. Speciellt glassen. 

Tisdag: Dagen till ära fick eleverna göra ett test i läsförståelseövning. Gick sådär men texten som handlade om Yangon var uppslukande enligt mina pojkar. Och ja, för tillfället undervisar jag bara killar. Ser dagligen till att se skabbig ut. Under eftermiddagen klämde Maria och jag in oss på Traders och streamade julkalendern. Blev maraton ut av det. Kvällen avslutades med mitt beachcreaw på Onyx. Enda stället i stan som är värt om man vill ha en saftig stek. Till det åt jag dijonsenapssås. Ännu en gormékväll. Blivit mycket sådant på sistone. Det är så man hunnit börja sakna sin nudeltant på gatan. 


balllonfestivaaaaal
Onsdag: Sista lektionen för veckan var mest olika lekar. En ny elev som knappt pratar engelska. Svårt att förhålla sig till övriga gruppen som har en hyfsat bra nivå. Och som förutom det börjar bli bra på världens länder och huvudstäder. För de verkar nog ändå inse att det finns någonting utanför Myanmar. Skypade med vänner och familj. Fick kritik för det. Borde arbeta mer. Prestationsångest igen. Försvarstal som sprack. Dock glömdes det efter en riktigt fin pizzakväll med Wille, Lin-Lin, John och tjejerna. (Willes familj alltså.) Första gången de åt pizza. Fick godkänt även om Wille ansåg att det mer är ett snack än en måltid. Verkade redan längta hem efter en riktig tallrik ris. Avlutade med glass och ett sista häng med Caitlin som fått för sig att spendera tre veckor i Thailand med hennes så kallade pojkvän framför att fira nyår med mig i Yangon. Suck, tjejer alltså.



Torsdag: Sovmorgon. Ledig dag. Läste. För första gången på en evigt och det var kul. Hade även en fin andaktsmorgon med Maria innan vi vandrade till turistfällan nummer ett här, Aung San Market. Jag införskaffade en ny plånbok efter min förlust för allt för många veckor sedan. Blev lite kaffe,  insåg varför jag börjat tycka om Traders då mitt försök till att göra viktiga saker begravdes med internetuppkopplingen på Barboons. Sedan tog vi farväl av Tu Langte. Hon ska hem till Chin i helgen så vi hade henne och flickorna över på pasta fylld med färsk basiliska. Och ack så skeptiska de var. Men de tog om i slutändan. Och till med två gånger.  Förutom det var dem sedan helt sålda på chokladbollarna utan pärlsocker jag slängt ihop minuterna innan middagen. Fin kväll men sorgligt utan dem. So sad


ser ni hur många mackaroner de tar?
minst sagt skeptiska i början. så roligt när man tänker på hur mycket mat de slevar upp till oss för jämnan. 




.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar